Maria Svärdfeldt

Tf Avdelningschef, Statens Servicecenter. Medlem i ledningsgruppen för YH-utbildningen Redovisningsekonom.

Att arbeta med statlig redovisning kräver ett specifikt kunnande. För oss som både är en statlig myndighet och har statliga myndigheter som kunder så täcker utbildningen det speciella kompetensbehov som vi har. Detta gör utbildningen lite ”unik” då det inte finns på andra utbildningar.

På vilket sätt är du och ditt företag engagerade i utbildningen?

Vi är med i ledningsgruppen och är även ett av de företag som tagit initiativ till utbildningen. I de nätverk där jag deltar har vi under flera år diskuterat Östersundsregionens växande behov av redovisningsekonomer och en utbildning av denna karaktär. 

Vi bildade därför en arbetsgrupp där jag själv, representanter från andra företag och från Hermods har varit med. Tillsammans har vi format denna utbildning och kommit fram till ett innehåll som överensstämmer med det behov av redovisningsekonomer som branschen här har. Maria Svärdfeldt

Vilka framtidsutsikter har studerande från denna utbildning på arbetsmarknaden? 

Vi anser att framtidsutsikterna för dessa studerande är goda. Vi på Statens servicecenter startade 2012 i Östersund och tillsammans med enheterna i Gävle och Stockholm så administrerar vi ca 40000 löner och har 138 kundmyndigheter (inom tjänsterna Ekonomiadministration, E-handel och Lön).

Vi rekryterar nya medarbetare kontinuerligt. Om två år, samtidigt som den första kullen studerande från denna utbildning tar examen, kommer vi att ha ett särskilt stort anställningsbehov. Vi vill ha fler kunder och behöver ny personal för att kunna hantera dessa kunder.

Östersund är en expansiv region där många nya företag startas. I regionen finns även många småföretagare. Alla dessa företag har behov av redovisningskompetens. 

Hur väl tycker du att innehållet i utbildningen stämmer med de kompetenskrav som din och andra arbetsplatser har?

Styrkan i denna utbildning jämfört med ekonomiprogrammen på högskolan är att den är mer praktiskt inriktad och förenar teori och praktik på ett bra sätt. Du får både praktisk erfarenhet på skolan och under LIA-perioderna. Du är därmed helt startklar för ett arbete efter att du tagit examen.  Introduktionen är i stort sett genomförd under utbildningens gång. 

Det är ju faktiskt utifrån detta som vi inom näringslivet har tagit initiativ och utvecklat denna utbildning. Vi kände att det saknades en utbildning med mer praktisk inriktning som kompletterade högskolans akademiska utbildningar inom ekonomi. Kundbemötande, fördjupade kunskaper inom Excel och praktisk erfarenhet av olika ekonomisystem är väsentliga delar för oss och som därmed genomsyrar utbildningen. 

Att arbeta med statlig redovisning kräver ett specifikt kunnande. För oss som både är en statlig myndighet och har statliga myndigheter som kunder så täcker utbildningen det speciella kompetensbehov som vi har. Detta gör utbildningen lite ”unik” då det inte finns på andra utbildningar.

Vill du ge några råd till blivande studerande på utbildningen?

Ta vara på denna tid och nyttja möjligheten med denna utbildning och då både på skolan och på LIA. Just LIA-perioderna är en enorm chans att både få mer praktisk erfarenhet och bygga upp kontakter. Se till att prova olika områden inom redovisning och gör din LIA-period på olika företag. Då vet du sedan vad du ska välja när du är klar.  

Vilka fördelar ser du med att ha gått en yrkeshögskoleutbildning jämfört med en högskoleutbildning?

YH-utbildningar är kortare, mer kärnfulla och nischade. Man koncentrerar sig mer på de behov som företagen faktiskt har. Det blir mer djup än bredd i en yrkeshögskoleutbildning. 

Den praktiska inriktningen och LIA-perioderna är också en fördel jämfört med högskoleutbildning. Du får därmed både en erfarenhet och ett kontaktnät som är värdefullt när du sedan ska börja arbeta. 

Du har också större möjlighet att arbeta vid sidan om som YH-student. Du kan arbeta som semestervikarie, extra vid bokslutsperioder, etc.  Samma möjlighetar har inte högskolestuderande.